Snart (dvs om oändliga 5 timmar och 26minuter) ska jag sätta mig i pärlan och åka hem i stormen! Mys att äta lite middag med mor och far, sen blir det raka spåret till kungsbacka och Malin. Vi ska ladda för morgondagen som har en hel del spänning på g! Så nervös att det riktigt kittlar i hela kroppen, nästan som när man gick i lågstadiet och fick ut en lapp om att "någon okänd"/anonym elev hade sånna där små husdjur i peruken! tror alla kan identifera sig med den känslan? Snart är hemligheten ingen hemlighet längre men vad är en hemlighet om man inte får dela med sig av den?........
.....nu på med glasögonen och back to språkhistorian....