Idag, efter att ha åkt nästan ända hem framåttillbaka typ 28 gånger, (en resa som jag numera kan varje krok på utantill) så parkerade jag våran silvriga totyota, som förövrigt är i DESPERAT behov av en rejäl dusch, utanför godisaffären i ÅSA. Mark my words, G-O-D-I-S-A-F-F-Ä-R-E-N, ja det är numera ett allmänt konstaterande Tvååker över att jag är en tjockis som inte är...ja tjock=D en passionerad matälskare! i vilket fall så träffade jag en beundransvärd person inne i denna butik och då menar jag inte att hon är beundransvärd för att hon just som jag struntar i alla hälsotips och sitter vid TVn å vräker i sig sötsaker, nej hon är beundransvärd på grund av följande: Hennes näst yngsta son gick för ett antal årsen genom ögoncancer, cellgiftsbehnadlingar och operationer, för tre år sedan dog hennes man i bukcancer och lämnade henne att ta hand om tre barn mellan åldrarna 5 och 12 år. Idag utstrålar hon Styrka, Självsäkerhet och Livsglädje. Hon är ett föredöme gott folk, ett sant föedöme. Jag själv känner att mina problem är redo att spolas ner i toaletten, ja jag tror faktiskt jag redan tryckt på knappen och där i affären hörde hur dom riktigt flög ner genom avloppet! Man ska uppskatta vad  man har och uppskatta varje sekund i livet och jag ska börja redan nu=D jag ska tillochmed uppskatta min stunder på toaletten! (fast det kanske ni inte ville veta haha?)

Det finns flera posetiva sidor med att vara tjej, man kan få nästan allt bara man ser söt ut, lägger huvudet på sned och säger, snääällla. Du får bättre betyg om din lärare är feminist OCH man får skalla killar för det är alltid tjejen som har blivit utsatt först. Ja, om inte dessa tre anledningar räcker för att man ska älska sitt kön så vet inte jag, då kanske man ska överväga ett könsbyte=)
    I onsdags var det party, en trevlig tillställning hos Christian och man fick sig ett varmt välkomnande må jag säga, inte bara då från husets herre utan också från husets... vakthund? En riktig sötnos, dock inte riktigt införstådd med sin egen storlek skulle jag tro haha. Med målbrottsstämma efter ett flertal singstar uppvisningar bar det iväg hemmåt på hala vägar, jag var inte ett dugg orolig(?) när chauffören drog på i kurvorna så att diket kändes som ens medpassagerare. Äntligen hemma, som är ett bra tv-program för övrigt, fick jag lära mig hur jag på bästa sätt skulle skalla ett as till kille för att orsaka så mycket smärta som möjligt utan att få ont själv, en riktigt bra lektion som jag hoppas att jag aldrig kommer ha användning för xD så sammanfattningsvis en rolig och högst lärorik dag...hrrmm...
   På torsdagen mådde man JÄTTEbra, ja i alla fall när vi fick reda på att det serverads pannkakor till luch, woho skrek vi undernärda florister och sprang på kapp upp till matsalen, där hittade jag en enkrona i morötterna, en mycket läskig upplevelse men det måste nog vara en turpeng för när vi sedan ville ha fler pannkakor än vad som erbjöds räckte det med ett litet leende och ett snäääälla jag är ju så sugen!?(tur dom inte visste vad man egentligen var sugen på hihi) så fick vi ytterligare en pannkaka att lägga till samlingen i magen. Om dom bara hade haft raggmunk också, då hade denna vecka hamnat högt på listan, nästan lika högt som den nya James Bond, MUMS säger jag bara!

Idag började den högst omtalde och mytomspunna buggkursen. Med ett äkta chesburgar mål i magen och med sockar på fossingarna bar de av i januarimörkret. Ja, jag vet inte hur man ska beskriva den upplevelse som väntade innanför idrottshallens dörrar men jag skulle vilja påstå att den var ganska unik. Ett 50 tal bönder, muppar och florister som med samma mål, att lära sig bugga, svängde sina lurviga över dansgolvet. Allt jag kan säga är väl egentligen, till nästa gång bör någon ha informerat alla om vad deodorant är och tack läraren som höll det på en nybörjar nivå, lagom för mig vill säga.
För nu säger jag godnatt, ska själv gå och informera mig om vad deodorant är och lära mig konsten att lukta gott=)

Vem har inte hört ordet kärlek? Vem har inte trott sig veta vad det var? Jag trodde jag visste, jag trodde det var när man inte kunde sluta tänka på någon och bara ville att han skulle se, höra och bry sig om en. Jag trodde jag var kär. Jag tror fortfarande jag vet vad kärlek är och jag tror fortfarande jag var kär. Men han visste inte, HAN lät den gå förbi utan att röra ett finger för att stoppa den. Kärlek är ingen vacker melodi, inga fjärilar i magen och ingen dröm. Den är inte silkeslen eller invirad i bomull. Den är hård och kantig och skaver innombords. Den får en att önksa att man inte visste vad kärlek var, den får en att önska att man inte var kär, den får en att önska att man aldrig hört ordet. Jag är kanske inte blond längre men jag är fortfarande lika blåögd.

Ännu en vecka har flygit fram, jag var äntligen tillbaka på mitt älskade munkagård, i mitt älskade rum bland mina älskade vänner. Den lyckan är obeskrivlig:) fast min plan är ju att försöka beskriva den i alla fall!
    Ny vänskap genomsyrade denna vecka i januari, två nya underbara vänner att lägga till mina andra älsklingar och samtal in på småtimmarna. Det blev också god mat och partaj! en riktigt lyckad fest som på något vis ersatte den smått urflippade nyårskvällen och gjorde den första skolveckan mer minnesvärd är vad jag kunnat hoppas på. Självklart drog ju också skolarbetet i gång för fulla muggar lika mycket som festerna och en tung fredag i skolan med självförvållad huvudverk och en förlorad vän. Jag hoppas dock att hon kan förlåta mig och att vi med tiden kan hitta varandra igen. Jag har också försökt infria mitt nyårslöfte under denna tid men jag kan väl inte påstå att det gått så bra, kan ju tyvärr då inte berätta vad mitt löfte är, om man nu ska tro på all skrock. Vem vet det kan ju inträffa en hemsk olycka? såsom att vi i Sverige blir utan toapapper för att barnen i Indien får för lite betalt. (ett trevligt samtalsämne på vår bildlektion) Och på tal om olyckor så gjorde vi begravningsarrangemang på hantverkslektonerna, riktigt skoj men svårt. Om ni har har tur kanske tekniska jag kan lära mig hur man laddar upp bilder och ni kan få se mitt mästerverk i färg, haha.
För nu, god natt(ska ta igen mina tre dygns förlorade nattsömn)

Ja som ni ser är jag kanske inte bäst på teknik och jag har (i ärlighetens namn) inte riktigt kommit underfund med hur den här sidan fungerar. Men förhoppningsvis kan ju bara utvecklingen gå frammåt...hrmm...och med tiden kanske det kan bli riktigt tjusigt. Ja, somsagt man kan ju alltid hoppas i alla fall. 
     Jag har också precis gjort denna fantastiska upptäckt att mitt namnval på bloggen kanske inte var så praktiskt då varken å:et eller ä:et kom med ens i själva designen. Riktigt fånigt men eftersom namnet har en betydelse, liten men ändå så får det väl bli väl. Mer om allt jag inte kan någon annan gång, trevlig kväll! =D